<3

Jag har en vän som är den finaste som finns. Vi är väldigt olika fast ändå så lika. Här om dagen när vi satt på tunnelbanan pratade vi om klädstilar och vad man tänker på när man ser en människa. Jag sa att hon hade vanliga kläder på det fina sättet, hm vanligt. Hon sa att när man såg mig tänkte man, Myrorna, fast inte på det tant-sunkiga sättet. Vi skrattade i takt. Det är kärlek och förståelse.



bild via lelove

1 kommentar:

Anonym sa...

HAHA JAG BOR I DITT HUS!